Fjäderboa och smink hjälper mot allt
Musikalfilmen Mamma Mia hade premiär den 11 juli. Betty hade farhågor,
skulle hon behöva uthärda ännu en seg fösning av kreatur, förlåt,
teatermänniskor till läskigt gammal musik?
Abba alltså, konserverade ljusblå
trikåer med tjafs, ett obotligt ringande i öronen.
Som bekant är Betty
deprimerad och hon brukar verkligen inte kunna roa sig eller skratta så
ofta, särskilt inte när det är dans inblandat. Men så sker det oväntade. För
det första, en film där Meryl Streep, Pierce Brosnan och Stellan Skarsgård
medverkan kan vara rolig. För det andra, en film med pretentionen att vara
musikal på duk kan förmedla en känsla av dans, kropp, glamour och drömspex.
Nästan alla recensenter har charmats av den engelska teater- och
operaregissören Phyllida Lloyds filmversion, ibland mot sin vilja verkar det
som. De diskuterar hur skönt det är att Meryl Streep kan sjunga och mumlar
lite om att Pierce Brosnan inte kan det. Han är mera som vår svenske Johan
Rabeus, en typ som många kvinnor gillar att titta på, och förmodligen så
snabbt som möjligt vill täppa till munnen på med sina kroppar när han
försöker sjunga. Det funkar på Pierce. Meryl kysser honom till slut och så
kan man andas ut, men det är inte det som är grejen med filmen. Det är
danshantverket, i kombination med sången och skådespeleriet och allt annat
förstås, men ändå:
Filmen fungerar för att det koreografiska maskineriet,
rörelseregin är välgjord. De slibbiga dansmusikalgränslandens
superstereotyper betas av i nummer efter nummer, tänk unga kvinnor som
sjunger och springer och stannar vid ett träd och slingrar sig, eller slim
vit botoxkvinna i någon pluskategori och ung viril färgad man i sand. Eller
när svensexans pojkparad gör cancan med simfötter på brygga och där
koreografen Anthony Van Laast citerar småsvanarnas dans.
Det är på allvar
förstås, bråddjupt när människorna i filmen kastar sig ut i en
kärlekskarusell med free love-rötter. Samtidigt är det underbart grunt:
En
fjäderboa och smink hjälper mot allt, det är lätt att smita från
kyrkbröllop, gamla älskare är inte idioter.
