Betty & Betty Bitch
Prrrrrrr! Ja, det är Lena.
Hallå? Kulturministern själv?
– Mmm. Och du får inte mer pengar. Alla vill ha mer pengar. Domstolarna också.
Domstolarna?
Är du inte kulturminister?
– Jo. Men alla vill ha mer pengar. Det var bara ett exempel. Alla konstnärer är som bortskämda barn. Dom vill bara ha och ha.
Men jag har en ny och verkligt annorlunda idé…
– (gäsp) Och vem är du?
Betty! Betty Bitch! Finner alltid på råd… Och nu…
– Du håller på med dans…va? Och där är pengarna slut, helt enkelt. Finito. Schluss. Ring Barbro Osher eller Robert Weil.
Jo, men jag har en fantastisk besparing att komma med här. Jag tänkte starta ett nytt danskompani, Kompani Robot.
– Ett nytt danskompani – där kan du fetdrömma…haha!
Jo, men ett tidsenligt, uppdaterat och miljövänligt kompani med bara robotar. Man kan göra jättebra och naturtrogna robotar nuförtiden, och man behöver bara lite förvaringsutrymme…man slipper dansare som är skadade och föräldralediga och så där.
– …det låter ju lite intressant. Skulle det där kompaniet dansa nytt…eller gamla godingar?
Allt! Spelar ingen roll. Man programmerar in svanar eller snyftande sylfider eller vad som helst. Mats Ek-flexade fötter. Stor ensemble går bra. Nycirkus! Missar aldrig en volt. För helt nya verk behövs ju fortfarande en koreograf…
– Men kunde man inte klona koreografen på någon ung glop som gått en obegriplig utbildning i Giessen?
Jo, då sparar man in lite till. …men så måste ju jag själv tjäna någonting.
– Kunde man just tänka sig. Det finns inget så egoistiskt som konstnärer. Egenintresset! Bara jag och jag… otroligt! Så fräckt. Vänta lite, jag får visst besök…va. Vad nu? Betty Bitch? Men jag pratar ju med dig i telefon. Just nu. Hur i all världen…
Jo, jag bad min egen robotkopia titta in, så kan du se själv.
– Men usch, så konstigt hon tittar på mig. Är hon arg eller… man borde hitta sponsorer för det här, och annonsplatser på svanarnas vita underbrallor där bak. Brukar finnas lite yta där. Nej usch nu ser hon ännu ilsknare ut…galen, hämndlysten!
Kan ju hända. Vi vet ju hur du har slitit för din usla lilla ministerlön för alla konstnärers skull. Jag har programmerat henne på mina egna känslor.
– Aj! Nu börjar hon slåss…Nej, hör nu. Sluta! Ditt otäcka manick-monster…
Det var ju tråkigt att höra Lena. Och valår är det i år också…
– Ihhh. Hon bits. Låt bli…(man hör steg och ett fönster som kraschar.)
– Oj då. Kompani Robot – nu med bett. Lena…hallå? Är du kvar…inte? Inte det.
Betty Bitch
