Post Betty

Betty har kvalat in i prekariatet och nu är det projektanställning på Post Nord. Kort introduktionskurs med Stickan Bengtsson från Post Facket:
Sörru, nu ere utsåsat här. Allt som gav någe bling-bling gick till Bring-bring, och så paketena till Post Nord. Post Banken är ju en dö gris sedan länge, och krafset som e kvar är Post Verket.
– Men är nåt kvar alls, undrar Betty?
Jorå, en snubbe trycker lite frimärken i en skrubb här bredvid. Du ska bara svara på grejer när folk ringer Post Kund.
– Aha, säger Betty lydigt. Och tro det eller ej, första samtalet kommer strax och det är ingen mindre än Bettys gamla balettfröken Giselle van der Silfverkwast som skräller i Bettys head phone. (Post Lur, nu. Ju.)
Jo, trumpetar Giselle, kan lilla fröken reda ut en sak. Det här Post Dance som det står på fula affischer över hela stan, vad är det? Förut fanns ju Postflickorna, det var en väldigt trevlig kör för postanställda som sjöng glada trallar. Som folk begrep. Men Post Dance – är det någon slags dansgrupp?
– Nehej, så ligger det inte till. Det är ett event på MDT, svarar Betty initierat.
Event? Ämdete? Vad är det?
– The place to be…typ en mötesplats för alla som är uppdaterade i senaste diskurs…
Kurs? Kanske jag kunde komma i åtanke för lite undervisning, funderar Giselle, vars risiga pension bara räcker till gröt.
– Nej, DISKURS, det betyder en massa ihopsamlade idéer, och nu är det fråga om vad det blir efter att dansandet har tagit slut och man bara står prick still och så…
Still? Menar lilla fröken stil?
– Nej, det har med postmodern att göra och post-postmodern. Precis som i postkolonial och postdramatisk…
Men varför är det särskrivet, jag tycker det ser gräääsligt ut. Och varför är bilarna ljusblå? Babyblå.
– Post Nords bilar är ljus blå, vi särskriver, I nuläget. Nu Läget. Postverkets gamla cyklar är gula. Innan de börjar rosta. Post Gul…Jag kan koppla vidare till MDT om fröken Giselle har fler frågor.
Ja tack. Hallå? Är det herr Andersson själv? Artistic director. På svenska? Nehej, jag är inte dum. Bara okunnig om det här med Postens satsning på dansen…
”Okunnig! Det fräser till i luren. Kanske tant Giselle skulle satsa på att bli danskritiker i stället. I DN eller Svenskan, där fattar dom ändå inte ett smack…helt jäla rudis…”
Usch, vilket språk unge man!
”Svengelska. Inge fel på det. Låter schysstare. Folk fattar inte. Fast vi kallar det fest och fixar ballonger.”
Jag tror inte riktigt att jag hänger med nu. Ballonger? Herr Andersson menar luftiga hopp?
”Äh, stick och brinn. Bli danskritiker, verkar tant ha lagom IQ för. Häng med dom där andra puckona, Örjan Smörjan och Ångpannan och Häxpressens ragata… Klas Klättermus på Bladet…fy fanken säger jag.”
Nä, nu får det vara nog, suckar Giselle. Fattar nada. Antecknar här på en post-it-lapp.
”Just det. Post-it. Tänkvärt.” Herr Andersson tystnar och fortsätter:
”Post It – tror vi gör ett seminarium om det. Sen. Post IT. Stålar från KUR, eller hur. Post IT: Jäla bra. Tjing!”

Betty Bitch

Fler Betty Bitch