Ett ekosystem i rörelse – För dansens framtid i Sverige

Kära kollegor, beslutsfattare, tjänstepersoner och vänner av danskonsten,

Vi i FORUM för koreografer och skapande dansare – ett nätverk bestående av 321 koreografer och skapande dansare från hela Sveriges fria dansfält – vänder oss till er med anledning av riksdagens seminarium om danskonsten, med ett budskap om samarbete och förnyelse. Vi skriver med hopp och engagemang för dansens framtid och vill dela våra tankar om hur vi tillsammans kan stärka och utveckla detta konstnärliga ekosystem.(*)
Föreställ er vårt nordliga landskap, där skogar, ängar, berg och vattendrag tillsammans skapar en dynamisk och levande miljö. Där varje träd, varje växt och varje djur spelar en unik roll i ekosystemet, och tillsammans upprätthåller en balans som möjliggör liv, utveckling och mångfald. Så ser vi också på dansfältet i Sverige – som ett ömtåligt men kraftfullt ekosystem där varje del är avgörande för helhetens överlevnad och växande.
Som Arne Næss ofta framhävde, behöver vi utveckla en ekologisk identitet där vi ser oss själva som delar av en större väv av liv, inte som något separerat från den.(**) På samma sätt fungerar dansfältet som ett tätt sammanflätat ekosystem, där varje aktör – koreografer, dansare, institutioner, publik och samhället i stort – är ömsesidigt beroende av varandra.
Koreograferna är ekosystemets pollinatörer, de som sprider kreativitetens frön och möjliggör konstnärlig förnyelse. I dag står koreograferna för konstnärlig utveckling, produktion, organisering och arrangörskap. De curaterar program, undervisar, forskar och skriver om dansen, och fungerar som navet i dansens ekologi. Men precis som vissa arter i naturen hotas av förändringar i miljön, är koreograferna den mest sårbara gruppen i vårt kulturella ekosystem. De har drabbats hårdast av nedskärningar och prioriteringar som gjort att resurser omfördelats på ett sätt som hotar hela fältets mångfald och vitalitet, men också konstens utveckling i stort där dansen är en stark drivkraft.
Vi står inför en situation där delar av konstens och kulturens ekosystem riskerar att försvinna, och därmed rubba balansen för alla. Kulturrådets ökade fokus på verksamhetsbidrag har skett på bekostnad av projektbidrag – dansens livskraftiga källa – utan att nya resurser har tillförts. Det är som att vattnet i en flod minskar; alla som är beroende av floden påverkas negativt.
För att återställa balansen i dansens ekosystem föreslår vi:

1. Stärk ekonomin för koreografer och skapande dansare
• Öka produktionsmedel: Precis som växter behöver vatten och solljus för att växa, behöver koreografer och skapande dansare resurser för att skapa och utveckla nya verk. Projektbidragen måste ökas för att möjliggöra innovation, konstnärlig pluralism och en rikare mångfald av konstnärskap. Dessutom är det avgörande för att scenerna ska kunna erbjuda ett mångsidigt utbud, till gagn för både konstlivet och publiken.

• Hörsamma koreografernas röst: De som arbetar närmast marken har djupast insikt i dansekologins behov. Koreografernas erfarenheter och perspektiv bör vara vägledande i beslut om fältets utveckling.

2. Gör verksamhetsbidraget mer dynamiskt
• Inför rotationsprinciper: Precis som årstidernas växlingar ger variation och förnyelse i naturen, behöver också stödsystemet vara flexibelt. Verksamhetsbidrag bör inte vara statiska utan ge möjlighet för fler konstnärskap att ta del av stödet under 1–5-åriga perioder. Genom en naturlig växelverkan mellan mottagare skapas en balans mellan kontinuitet och förnyelse, där både etablerade och nya konstnärer kan planera långsiktigt. Detta möjliggör stabilitet för dem som får stöd, samtidigt som det ger utrymme för nya röster att träda fram, utan att någon överraskas av plötsliga förändringar. Låt oss inspireras av våra nordiska grannländers modeller.

3. Värna om koreografernas långsiktiga utveckling genom arbetsstipendier
• Stöd för konstnärligt växande och fördjupning: Precis som träd i olika stadier behöver näring för att växa, behöver både nya och etablerade koreografer resurser för att utveckla sitt konstnärskap. Arbetsstipendier fungerar som näringsrik jord, som ger alla konstnärer – oavsett erfarenhet – möjlighet att slå rot, växa och bidra till dansfältets mångfald. Öka summorna för att motsvara skäliga arbetsvillkor och skapa fler arbetsstipendier, låt er vägledas av våra nordiska grannar.

4 . Stöd de konstnärsdrivna plattformarna och mindre institutionerna utan att försvaga koreograferna
• Tillför nya medel till mindre aktörer: Dessa fungerar som ekosystemets buskar och undervegetation – de ger livsmiljöer och främjar mångfald. De behöver resurser för att fortsätta erbjuda produktionsplatser, residens och gästspel med tydliga curatoriella profiler.
Alla delar i dansens ekosystem är lika viktiga. Om vi endast vattnar de högsta träden kommer undervegetationen att torka ut, och till slut påverkas hela skogen. Genom att stödja alla nivåer – från de mest etablerade institutionerna till de enskilda koreograferna och dansarna – kan vi säkerställa ett rikt och hållbart danslandskap.
Ekologins principer om ömsesidigt beroende, samarbete mellan arter är vägledande för hur vi ser på dansfältet. Precis som i naturen måste vi vårda mångfalden för att ekosystemet ska överleva och frodas. Om vi negligerar en del riskerar vi att hela systemet kollapsar.
Vi hoppas att ni, som vi, vågar drömma om ett större och mer levande dansfält:
• Ett landskap där kreativitetens floder rinner fritt, och där idéer kan växa som frodiga ängar.
• En skog av dans, där varje träd – från den spirande plantan till den äldsta eken – har sin plats och sitt värde.
• En ekologi där samarbete är nyckeln, och där vi tillsammans kan stå emot de stormar som hotar att fälla oss.
Låt oss arbeta tillsammans för att stärka dansens ekosystem. Genom att stödja koreograferna och de skapande dansarna – de som pollinerar vårt kulturella landskap – tryggar vi en bördig och varierad flora av danskonst som kan inspirera och beröra generationer framöver.
Med gemensamma krafter kan vi förvandla dagens utmaningar till morgondagens möjligheter. Och tillsammans kan vi säkerställa att dansens landskap förblir rikt, mångsidigt och fullt av liv.
Låt oss vårda dansens ekosystem – idag och för framtiden.

Med varma hälsningar,
Rickard Borgström, Rebecca Chentinell, Paloma Madrid, Ingeborg Zackariassen
För FORUM för skapande dansare och koreografer
Författarna har gedigen och mångårig yrkeserfarenhet inom danskonsten och är verksamma både nationellt och internationellt. Med djupgående insikter i danskonstens villkor, såväl inom det institutionella som det fria fältet, bidrar de med omfattande kunskap inom svensk och europeisk konst- och kulturpolitik.

Om FORUM för koreografer och skapande dansare
FORUM för koreografer och skapande dansare är ett nätverk som samlar och stärker frilansande koreografer och skapande dansares röst i kulturpolitiska frågor. Vi arbetar för att formulera gemensamma målsättningar och en långsiktig vision för ett dynamiskt dansfält med förbättrade villkor. Genom samarbete och dialog strävar vi efter att skapa en hållbar och levande ekologi för danskonsten i Sverige.

Referenser
European Cultural Foundation. (2023). Cultural Budget Cuts in Europe.
Karpati, F. J., Giacosa, C., Foster, N. E. V., Penhune, V. B., & Hyde, K. L. (2023). The neuroscience of dance: A review and future directions. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 149, 105163. Tillgänglig på doi.org/10.1016/j.neubiorev.2023.105163

Konstnärsnämanden och Statens Kulturråd (2024). Delrapport, översyn av statens insatser inom dansområdet.
Myndigheten för kulturanalys. (2022). Kulturområdets finansiering.
Danscentrum, Dansnät Sverige och Riksteatern (2021). Skrivelse dansplan Sverige
Statens Kulturåd (2012). KVANTITATIV UPPFÖLJNING AV FRIA AKTÖRER INOM TEATER, MUSIK OCH DANS
Statens kulturråd (2017). PROFESSIONELL SAMTIDA CIRKUS – EN KARTLÄGGNING 2017:4
Statens kulturråd. (2024). Budgetunderlag 2024–2026.
Statens kulturråd. (2023). Kulturrådets årsredovisning 2022.
Statens kulturråd. (2023). Kultursamverkansmodellen 2022.
Statens kulturråd. (2024). Årsredovisning 2023.
Regeringen. (2021). Från kris till kraft: Återstart för kulturen (SOU 2021:77).

(*)Dans är inte bara en konstform; det är en kraftfull plattform för samhällsutveckling och förståelse. Genom att skapa och uppleva dans uppstår mötesplatser som överskrider generations- och kulturgränser, där kropp och tanke får möjlighet att utforska identitet och tillhörighet. Med vårt arbete vill vi belysa dansens betydelse och skapa nya vägar för att säkerställa dess långsiktiga utveckling, så att den kan fortsätta att inspirera, utmana och förena människor i hela samhället.

(**) Næss, Arne (1999). Økologi, samfunn og livsstil utkast til en økosofi. Oslo Dagens Bøker

Fler Debatt & Krönika