Cullberg ska knytas till Stadsteatern, låt knuten bli permanent!
Danskompaniet Cullberg ska från och med nästa år få en fast central scen i Stockholm tack vare ett nytt samarbete mellan Kulturhuset Stadsteatern och Riksteatern i Norsborg, där annars Cullberg har sin hemvist. Kompaniet som sedan 2019 bara heter Cullberg, var under sin storhetstid under namnet Cullbergbaletten en av kronjuvelerna i Moder Sveas krona, på ständig utlandsturné och på väg runtom i Sverige, framför allt med verk av Birgit Cullberg son Mats Ek. Men detta var länge sedan. Sen dess har turnéerna blivit allt färre och repertoaren inte längre lika lockande, varken för utländska eller inhemska teatrar. Kanske också konkurrensen helt enkelt har blivit hårdare på scenkonstfronten.
Varför inte göra en nystart för det kompani, som lite vilset fortfarande bär namnet ”Cullberg” trots att allt vad traditionen från den tiden då det skapades, dansteater med radiakala nyläsningar av tidigare verk med inte sällan stark politisk udd, har tippats över ända, sånär som på ett eller annat pliktskyldigt jubileumsfirande med dansare som inte längre kan ge uttryck för grundaren Birgit Cullbergs koreografiska språk.
Passa nu äntligen på att byta namn, gör om Cullberg till Stockholms Stadsteaters danskompani, så får vår Stadsteater vad den länge har behövt, en rejäl förankring i ett av vår tids viktigaste konstuttryck. Ja det är sant att Stadsteatern under lång tid har hållit sig med en huskoreograf, men det behövs mycket mer än så.
Riksteatern kunde grunda ett nytt kompani, Cullberg har som sagt ändå inte haft särskilt stor nytta av sitt berömda namn på sistone, det syns sällan på de stora festivalerna, som numera inte skapar sina program på grundval av gammal ryktbarhet, utan på vad man åstadkommer här och nu. Ett starkt i inslag som Cullberg på sistone har haft är dock Hooman Sharifis While in battle I’m free, never free to rest.
Låt honom bilda ett nytt kompani hos Riksteatern, det kommer att bestå av lysande dansare och många kommer förmodligen att ha sin grund i streetdans. Cullberg är inte den juvel som kompaniet en gång var, det är dags att se sanningen i vitögat och ändra om.
De nuvarande Cullbergdansarnas kontrakt borde komma in under Stadsteaterns paraply, och stanna där, och så bildas på så sätt en utgångspunkt för nya tag. Det är lite sunkigt att Riksteatern vill klänga sig fast vid namnet Cullberg, särskilt med tanke på att släktingarna till Birgit Cullberg känner sig illa till mods över tilltaget.
En sån här rockad kunde istället innebära att vi begåvas med ett helt nytt danskompani, det behövs verkligen om dansen ska kunna bli en bransch i fortsatt stark utveckling. Det finns alldeles för få dansarkontrakt att söka i Sverige, så gört nu!
Är det möjligt att också påminna om att vår lysande konstälskande granne i öster, men hälften så stor befolkning, håller sig med betydligt fler fasta danskompanier och cirkuskompanier än Sverige gör, och att Helsingfors Stadsteater har haft ett eget danskompani i flera decenniers tid. Jag såg det redan vid mitten av 1980-talet i Jorma Uotinens Anonyymit, ett verk som hade premiär på Teatro La Fenice i Venezia år 1984.
Ann-Marie Wrange
Fler Debatt & Krönika
