Guldlejon i dans till Twyla Tharp och silverlejon till Carolina Bianchi

Twyla Tharp, är en av den postmoderna dansens ledande personligheter, samtidigt som hon är en gränsöverskridande koreograf som bidragit till att popularisera nutida dans genom sitt tillgängliga och variationsrika koreografiska språk som också kommit musical- och filmbranschen till del.
Silverlejonet går till den brasilianska koreografen Carolina Bianchi som varit verksam i Europa sedan 2020 och år 2023 gjorde hon succé på Festival d’Avignon med sitt feministiska verk The Cadela Força Trilogy: Chapter I – The Bride and The Goodnight Cinderella. Sedan 2015 har hon varit konstnärlig ledare för gruppen Cara de Cavalo i São Paulo för vilken hon har skapat Trilogia Cadela Força (Cadela Força Trilogy, 2022–27), O Tremor Magnífico (The Magnificent Tremor, 2020), Lobo (Wolf, 2018), and Mata-me de Prazer (Kill Me with Pleasure, 2016)

Twyla Tharp har ursprungligen studerat vid The school of the American Ballet Theatre, samt vidare hos Martha Graham och Merce Cunningham. Hon har också varit verksam hos Paul Taylor, innan hon grundade sitt eget kompani år 1965. I pressmeddelandet från Venedigbiennalen står vidare att läsa ”Sen dess har hon med sin dans befriat både kroppar och tankar från allt som kan sägas vara konventionellt och stereotypt, och rört sig med experimentell våghalsighet genom alla genrer – från steppdans till jazzdans, från postmodernt till neoklassiskt – och förnyat sin egen stil för varje gång med en enastående kombinatorisk skicklighet. På vilken typ av föreställning det än vara må, sätter Twyla Tharp sin speciella konstnärliga prägel: Antingen det gäller de stora danstemplen, för att bli en del av repertoaren i de ledande internationella kompanierna (bland dem: Joffrey Ballet, American Ballet Theater, Paris Opera Ballet, Royal Ballet, New York City Ballet, Boston Ballet, Martha Graham Dance Company), eller filmvärlden (varav en i särklass: Hair av Milos Forman) och musikaler (till exempel att återuppfinna den mest klassiska av alla klassiker, Singin’ in the Rain), så väl som video, pop and rock (med Frank Sinatra, Billy Joel, David Byrne), och slutligen mode och television, som hon har fått många priser för (bland annat en Tony Award och en Emmy Award), hon är älskad av publiken, kritiker och kollegor som exempelvis Barysjnikov” står att läsa i Venedigbiennalens pressmeddelande, och dess konstnärliga ledare Wayne McGregor skriver i sin speciella motivation:
”Twyla Tharp är helt enkelt fenomenal. Hennes revolutionerande bidrag till den globala dansekologin är oöverträffat genom arbetssättet med att kombinera regler och lekfullhet med klassisk disciplin samt baletteknik med modern dans och naturliga rörelser, såväl som radikalt innovativ koreografi för scen och film. Twyla Tharp är bland av de allra viktigaste koreograferna som fortfarande finns i livet.”
Det blir Twyla Tharp som inviger Biennale Danza den 17 juli på Teatro Malibran med europapremiären på en diptyk som samtidigt blir till ett 60-årsjubileum för hennes danskompani (Diamond Jubilee Tour), och redan har börjat tundra I USA sedan starten i Minneapolis den 26:e januari.
Twyla Tharp Dance kommer att framföra hennes koreografi Diabelli, skapad 1998 till 33 variationer av Beethoven samt Slacktide, ett nytt verk till Aguas da Amazonia av Philip Glass, som är en kompositör som Tharp länge har samarbetat med.
I Venedig kommer Twyla Tharp också att vara mentor för de 16 dancers och två koreografer som kommer att väljas ut för 2025 års upplaga av Venedigbiennalens utbildningssatsning Biennale College Dansa.

Carolina Bianchi som erhåller årets silverlejon för sin danskonst är enligt Venedigbiennalens pressmeddelande en av de mest framstående företrädarna i Sydamerika för experimentell scenkonst
Hon har varit bosatt i Amsterdam sedan 2020 och kom att göra sensation på senaste teaterfestivalen i Avignon med sin A Noiva e o Boa Noite Cinderela (The Bride and the Goodnight Cinderella), the first chapter in the trilogy titled Cadela Força (Bitch Strength in Portuguese). Som gjorde både publik och kritikersuccé. Bland annat utvaldes det för Le Prix du Syndicat de la Critique som bästa utländska premiär under säsongen 23/24.
Som performer, regissör och författare tar Carolina Bianchi i det här verket upp könsrolls-baserat våld där hon med sina kroppsliga uttryck kan jämföras med den tradition av fysiska och psykiska utmaningar som präglar kvinnliga konstnärer som Gina Pane, Marina Abramovic, Regina José Galindo, Tania Bruguera och Ana Mendieta.
I Wayne McGregor motivation står att läsa: ”2023 hade Bianchi premiär på det första kapitlet i sin trilogi med A Noiva e o Boa Noite Cinderela, som grävde ner sig i det sexistiska våldets djupaste fasor, likt en nedstigning i helvetets sista krets, och utsätter oss för något där minnen flätas samman och suddas ut. Med sättet att använda sin egen kropp som en central del arbetet blir Bianchi till en en väsentlig del av traditionen av kvinnliga performers samtidigtsom hon kritiserar den. I sitt sätt att utveckla sin sensationella trilogi, befinner sig Bianchi på frontlinjen av radikal performancekonst, och gör oss medvetna om behovet av den sortens kompromisslösa konstuttryck”..
På Biennale Danza, kommer Carolina Bianchi att ge sin italienska premiär på den andra delen av sin trilogi Cadela Força: The Brotherhood (Broderskapet), som fokuserar på maskulinitet och den manliga blicken. Det kommer att ges på Teatro delle Tese den 18:e juli.

Se vidare www.labiennale.org/it/news/i-leoni-della-biennale-danza-2025

Fler Nyheter